• Tiden i Giffen tillhör mina finaste minnen...

    Båstads GIF grundades 1913 och har under åren engagerat många människor. Ute på byn pratas det fotboll igen som förr i tiden. Inte mindre än två Svenska mästare i fotboll har varit tränare för vårt herrlag. En av dem är Bertil Andersson som firade stora triumfer i Båstads GIF under mitten och slutet av 90-talet. När dörren öppnas till vår klubbstuga så kliver Bertil Andersson in med självklara steg. Rätt omgående märker man av en naturlig pondus som är viktig att ha när man är tränare. Han tar för sig av tårtan och kaffet som är framdukat. - Här ser det lite annorlunda ut jämfört med när jag var ledare i Båstad, säger Bertil. Men visst känner jag igen mig. I det hörnet satt min dotter och hennes kompis när vi vann serien. Där borta fanns ett litet pentry. Han tänker så klart på vårt nya och omgjorda kök som gjort hela klubbstugan större och bättre anpassat för träffar och matlagning. När vi sätter oss ner och pratar tar det inte lång tid innan vi börjar prata minnen. Bertil kom till Halmstads BK 1974 från moderklubben Hässleholms IF, där han debuterat i A-laget som 17-åring. Han var från början vänsterback men skolades om till mittback. Han blev Svensk mästare med Halmstads Bollklubb 1976. Under säsongen spelade han alla 26 matcherna och noterades för 3 mål. Sammanlagt gjorde Bertil 101 matcher för HBK. Han var känd som en tuff back som aldrig kompromissade i duellerna. Spelarkarriären avslutades i IFK Kristianstad (1979), BK Astrio (1980) och Snöstorps IF (1981). Efter det så började en tränarkarriär ta form. - När min spelarkarriär tog slut fick jag till uppgift av Roy Hodgson att hjälpa till med att starta upp ett sommarläger i Halmstad. Vi bjöd in lite spelare från närområdet och blandade dem med våra egna spelare. Så startade mitt intresse för att bli tränare. Jag utbildade mig och gick steg 1, 2 och 3 men där stannade jag upp och tänkte att nu kan jag nog träna ett lag på ett bra sätt. Bertil tog hand om HBKs juniorer först och har bland annat tränat Niklas Gudmundsson och Niklas Alexandersson. Senare blev han ansvarig för HBKs B-lag tillsammans med Jan Maak. Han har också assisterat Stuart Baxter när HBK tog sig upp till Allsvenskan igen efter spel i Superettan. Båstads GIFs A-lag tog han över under mitten av 90-talet. Första sejouren varade i fem år. Sedan blev det några års uppehåll innan han tränade herrlaget igen under två år och fick pris som årets Giffare 2004. När Bertils namn nämns bland Båstads folket så berättas det om en ärlig, intelligent och kraftfull tränare med stora röstresurser. - När jag kom som ny tränare till Båstad så började jag bygga bakifrån med ett starkt försvar. Efter allt som tiden led började det komma in en del nya spelare som kompletterade den spelartrupp jag hade på ett bra sätt. Eddy Bengtsson, Jimmy Bengtsson och Jimmy Nilsson var några av spelarna som kom in med karaktär och vinnarskallar. Jimmy Nilsson tipsade jag till HBK om som spelare. Han var otroligt duktig, kanske den bäste av de spelare jag hade under min tid i Båstad. Jimmy var väldigt snabb och löpstark. Jens och Jonas Dock var två andra toppspelare jag hade. Jonas Dock var min kapten och han var en väldigt bra kapten både för mig och för laget. Där finns fler att nämna, Anders Eriksson och Stefan Overby. Jag skulle kunna nämna hela laget faktiskt. Jag hade ett jättebra lag med väldigt fina killar. Under de fem åren han först tränade Båstads GIF så är det en serieseger han minns av ett speciellt skäl. - Jag var ju inte förberedd på vad som skulle hända. Efter matchen så var det tydligen tradition att slänga ner tränaren i Örebäcken. Det gjorde killarna också med mig. Där fanns två problem med det. Dels så hann jag inte ta av mig klockan, och dels var det inte mycket vatten i bäcken så när jag klev upp därifrån var jag mer lerig än blöt. Dessutom hade jag ju inga ombyteskläder med mig så under firandet efter matchen var jag inte direkt klädd i kostym, skrattar Bertil. Tiden som tränare i Båstads GIF är något av de finaste minnen han har under sin karriär. Den familjära “Giffa-känslan” och samhörigheten tänker han var en av orsaken till framgångarna. - Där fanns en självklar sammanhållning och hela samhället Båstad slöt upp kring laget på ett fint sätt. vårt omklädningsrum var vår borg - Det som hände eller sas i omklädningsrummet, stannade i omklädningsrummet. Man får som spelare och tränare aldrig underskatta kraften i sitt eget omklädningsrum. Bertil är en stor föreningsmänniska som tillbringat större delen av sitt liv inom föreningslivet. Med framgångarna i Halmstads BK fick han möjligheten att resa en del i Världen genom inbjudningar från olika håll. - I och med ett SM-guld och mina uppdrag inom HBK så har jag fått vara med om så mycket. Jag har fått åka på resor över hela världen. Jag har bland annat fått göra fotbollsresor till Thailand, Florida, och Jamaica. Jag har träffat fantastiska människor, och fått uppleva massor genom fotbollen. Därför är det enkelt, och självklart för mig att betala tillbaka till de klubbar jag representerat och till idrottslivet i stort. I dag är Bertil pensionerad men har inte lämnat föreningslivet för det. Som säkerhetsansvarig i HBK är han fortfarande aktiv. Dessutom åker han med i A-lagets spelarbuss ibland, där han har möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, inte minst bland de yngre spelarna. - Tack vare att jag inte tillhör tränargruppen så kan jag samtala med spelarna på ett annat sätt. Det är viktigt för spelare att få konstruktiv feedback från andra än bara sina tränare. Kaffet börjar kallna, tårtan är uppäten och ett långt samtal börjar gå mot sitt slut. En bländande karriär har diskuterats genom en man med stort hjärta och ett engagemang som aldrig kommer att glömmas. Det är enkelt att ta till superlativ för att beskriva våra två timmar tillsammans. Mina ord känns så självklara när jag påstår att Bertil Andersson är en varm och ödmjuk - Legend. FB Herr 1 apr 2021 0kommentarer

  • Ta vara på stunden och kriga järnet

    Axel Norrstam kom tillbaka till Giffen från Västra-Karup inför förra sejouren i div 5. Signaturen för Axel var en stark targetspelare med god teknik och ett tungt skott. Under säsongerna som varit har Axel då och då tränat med seniorerna. Var håller du hus idag och vad pysslar du med när du inte längre spelar fotboll i Båstads GIF? - Jag bor numera i Malmö med min flickvän. Fotbollen håller mig fortsatt igång, jag spelar i ett div 5-gäng i Lund. Jag har drygt ett år kvar på läkarutbildningen och om man har otur kan man träffa mig på akuten i Helsingborg Finns det något speciellt du kommer ihåg från tiden med Giffens A-lag som du vill dela med dig av? -Jag minns fortfarande första gången jag fick chansen i A-laget som 16-åring, jag hade ett sånt härligt pirr i magen. Att det nu är 10 år sedan känns lite overkligt. Jag kom upp samtidigt som ett par stycken som jag spelat med hela livet och vi är goda vänner än idag, det var nog det bästa nu när man ser tillbaka på det. Följer du Giffens A-lag något i dag? -Ja det gör jag. Masse är schysst och låter mig vara med och träna när jag är hemma i Båstad och hälsar på. Har ett par goda vänner kvar i laget så det är extra roligt att följa dem. Otto och jag är bästa polare och har alltid varit, lite avis på hans comeback kommande säsong är jag allt. Nu väntar en ny säsong för killarna i laget. Har du några tips du känner kan göra skillnad? -Ta vara på stunden och kriga järnet när man får chansen att dra på sig den randiga tröjan. Det är en härlig känsla att vinna matcher på Örebäcksvallen! Sången i omklädningsrummet är alltid värd att kämpa för. Viktigast av allt, hur tror du det kommer att gå för Herrseniorerna 2021? -Jag tror att grabbarna har goda chanser att lyckas precis lika bra som förra året. Vad jag förstår så har man kvar truppen och kunnat krydda den ytterligare. Med hårt jobb så finns alla möjligheter till uppflyttning. FB Herr 27 mar 2021 0kommentarer

  • Låt inte Micke Bohlin använda toaletten i omklädningsrummet

    Mattias Hjelm var vår egen Usain Bolt i försvaret under mitten av 2010-talet. Där fanns ingen som löpte förbi Mattias. Orsaken låg till att Mattias var en fantastisk sprinter och som 16 åring löpte 11,8 på 100 meter. Bolltrolleriet lämnade Mattias över till andra och fokuserade istället på ett framgångsrikt fysiskt backspel. Var håller du hus idag och vad pysslar du med när du inte längre spelar fotboll i Båstads GIF? Efter en kortare sejour i Ryssland (tyvärr varken i Zenit eller Spartak) bor jag numera uppe i Stockholm. Jag har, hör och häpna, både skaffat sambo och jobb. Simultant filar jag på min masteruppsats och tar examen från Försvarshögskolan till sommaren om allt går som planerat. Min fotbollskarriär har tyvärr lagts på is tills vidare. Jag har gästspelat i några korpenmatcher men inte lyckats hitta tillbaka till den spelglädje som jag hade under min tid i Giffen. Det finns naturligtvis inte en dag som passerar utan att jag längtar hem till Bjärehalvön. Friends och Tele2 i all ära, men Sveriges finaste fotbollsplan finns i Båstad. Finns det något speciellt minne du har från tiden med Giffens A-lag som du vill dela med dig av? Det är svårt att peka ut någon specifik match eller händelse som extra minnesvärd. Bara det faktum att jag frekvent pendlade fram och tillbaka från Malmö bara för att träna med grabbarna och vara en del av Giffa-gänget talar sitt tydliga språk. Jag tänker tillbaka på tiden och minns främst den goda atmosfären i truppen och professionalismen som genomsyrar hela föreningen. Sen är det ju en vedertagen sanning att Sveriges bästa omklädningsrumskultur finns på Örebäcksvallen. Stämningen, tugget, ja till och med doften är minnen jag värdesätter högt. Följer du Giffens A-lag något i dag? Mor och Far är fortsatt bosatta i byn. Jag får således regelbundna rapporter och uppdateringar när det är säsong. Dessutom måste jag ta tillfället i akt att berömma giffens PR-maskineri. Hatten av och en stor eloge till alla ni som bidrar till Båstad GIF:s kanaler. Giffens exponering på sociala medier är jämförbar med de europeiska storklubbarnas. Förra säsongens avancemang gick gick mig därför inte obemärkt förbi. Fantastiskt kul för alla inblandade och naturligtvis oerhört välförtjänt! Även om nuvarande trupp säkert är otroligt namnkunnig, har jag tyvärr dålig koll på vilka som spelar. Att pensionärsligan (Thuresson, Hägerström och Bohlin) fortfarande konkurrerar om speltid måste naturligtvis uppmärksammas. Kan Zlatan spela i landslaget så antar jag att den ovan nämnda evigt unga trion kan spela i division 4. Båstad GIF gör också ett mäktigt nyförvärv I Otto Carlsson. Med en högerfot som David Beckham och ett temperament som Eric Cantona kan Otto bjuda på mycket fotbollsgodis och många regelbrott. Ska bli kul att följa er kommande säsong! Nu väntar en ny säsong för killarna i laget. Har du några tips du känner kan göra skillnad? Trots klyschan är det värt att understryka Stenmarks gamla citat; Jag vet ingenting om tur. Bara att ju mer jag tränar, desto mer tur har jag. Vill man vinna matcher finns det inga genvägar. Framgång förutsätter hög träningsnärvaro, god arbetsmoral och lyhördhet för tränarnas direktiv. Rätt inställning är A och O. Går man in i varje match med övertygelsen att vinst är enda alternativet kommer det också synas i tabellen. Sen finns det naturligtvis ett par konkreta tips som bör beaktas, helt utan inbördes ordning. Låt inte Micke Bohlin använda toaletten i omklädningsrummet eller vänsterfoten ute på plan. Passa Toffe om han tagit sig in i boxen. Dels är det målgaranti, dels orkar han inte ta den löpningen igen. Avslutningsvis; Lyssna noga på kapten Hägerström under träningar och matcher, men ta allt annat han säger med en nypa salt. Viktigast av allt, hur tror du det kommer att gå för Herrseniorerna 2021? Jag har faktiskt sällsynt dålig koll på vilka som står för motståndet kommande säsong. Vem som står på andra planhalvan är emellertid irrelevant. Om ledarteamet fortfarande följer sin fotbollsfilosofi är jag övertygad om att truppen håller högsta kvalitet. Det, tillsammans med lite jävlar anamma kan räcka hela vägen. FB Herr 20 mar 2021 0kommentarer
  • Visa fler nyheter